02.04

Tänder en lampa, en bit bort. Har förut aldrig kunnat sova om det inte har varit kolsvart. Det är en av lamporna med den den svagaste watten, glödlampan som jag minns att jag stod och skulle ta från hyllan i affären när det var hon, hon av alla tusen som hade kunnat gått där, som gick förbi. Just då när jag skulle ta glödlampsförpackningen från hyllan. Vet att jag tänkte att ironi nog är den enda riktiga verkligheten jag vet. Men jag har den, mysbelysningen, en bit bort. Under täcken, två täcken, det ena brukade tillhöra dig, och jag är omringad av fem kuddar. Tre var till mig, och det andra två brukade tillhöra dig. Så att mörkret inte slukar mig..