tisdag, oktober 13, 2009

Jag har gett mig in på något som jag nu oroväckande snabbt inser att jag ångrar.. lite, i alla fall.

Min bror tipsade mig om "sjukhusdieten" då man äter en soppa, och lite grönsöker, frukt och tjaffs i en vecka. Det är tydligen en bra detoxdiet och man kan göra den för att rensa kroppen innan man börjar träna.

Jag började igår morse. Och jag håller på att långsamt plågas till döds.. Den här grönsakssoppan som smakade så bra först smakar bajs nu mer.

Och jg trodde inte att det betydde så mycket för mig som jag nu inser att det gör, men KAFFE? Mitt älskade, älskade kaffe, jag håller på att gå sönder i tusen bitar. Mornarna är helt ovärda att gå upp när jag inte får avnjuta en varm kopp kaffe och en rågsiktsmacka. Det här är så ovärt.

Jag känner allvarligt tlat en djup sorg när jag tänker på hur mycket jag vill ha friheten att gå hem till mormor och ta en fika, och äta kakor. Och jag dör vid tanken av tacos, en räktoast på Latte, morotskaka, glass, choklad, våfflor.. Jag vill ha.

Har varit ute och gått i en och en halvtimme för att skingra tankarna nu. ENDAST tankarna som snöar in sig på mat var femte sekund.

Det här är för jävla hårt, men kan inte precis slänga dessa tolv hundra liter grönsakssoppa som min mamma omsorgsfullt kokat åt mig.

Kommer nog fälla en och annan tår när jag tänker på choklad och kaffe nu. Jag ska väl dricka vatten och äta en morot nu. Vilket underbart substitut. Höjden av ironi.

1 kommentar:

Hannah sa...

hahahaha. jag har nyss ätit ett berg av pannkakor med blåbärssylt. och nu dricker jag kaffe, ur ett halvlitersglas. viva la livet. och jag förstår sorgen du pratar om, vad tror du jag känner när jag inte orkar laga mat i mitt skabbiga korridorsskök!? jag vill ha smörgåstårta. mormors. nu. ungefär en kvadratmeter.