http://www.youtube.com/watch?v=hA9UA3CSnms

Okej, så grejen är.

Staygolds "Backseat" med Damien Adore, Spank Rock och Robyn går inte att tröttna på. Impossible, as it seems. Den är fortfarande så jävla grym, den blir aldrig förutsägbar, trots att man ser och lyssnar på den sjutton gånger om dagen. Salem är fortfarande lika rått sexig med lösmustasch och uniform, och Spank Rock är fortfarande lika cool, och dansarna är fortfarande lika grymma, och Robyn är fortfarande så jävla het att man nästan "switch team" men man hinner inte för då dyker Salem och hatten upp och sjungen goaste falsetten, och man tänker att "JA! JA! Let's fucking get the job done in the eviga parking lot" För ja, That is true love. Och jag inser att ja, jag skulle nog betala för att ligga med Damien, för så sant som sagt, quote Hanna Hellquist "Salem är den som får könssjukdomar, Damien är han som sprider".

16 feb

Idag har jag gjort falafel. Som de mesta av min mat så definierar det hatkärlek på det sättet att jag äter den som ett djur och tänker hur otroligt briljant jag är som lyckats laga så satans god mat. Timmen efteråt vill jag stoppa fingrarna i halsen av tanken. Vet inte vad det betyder. Men mat har jag ju fått åtminstone.

Idag så mntade jag benämningen "Brezjnev med brynen" som en easy reminder till mig och mina hangarounds som har prov på måndag, om Kalla Kriget. Den enda responsen jag fick var av Lotta, som för den delen är ett bra betyg, men jag förstår inte vaför ingen sagt det förut. Like a glove, liksom.

Imorgon börjar jag halv jävla ett, och jag undrar ständigt vad fan det är frågan om? Igår hade vi lektioner inställda, när jag kom till skolan idag så var lektioner inställda. Jag blir skitsur. En hel dag som bortkastad. Dålig stil.

I got nothing more.

13 feb

Livskvalité är något jag uppskattar mer än någonting annat. Livskvalité när jag har göttat till med allt och bara känner hur fint jag har det. Som tidigare, eller förra veckan (inte så noga, det hör också till friheten) när jag duschade i kokhett vatten, med tända ljus och drack vinet sittandes i duschen, så att jag till och med kunde tycka att det är okej att jag inte har ett badkar, och lagade massa italiensk mat och åt det på min finaste gammeldagsa gröna, lite fint slitna ovala gustavsbergstallrik och drack rödvin, och rödvin och tittade på den enda filmen som kan manövrera om min själ så mycket att ingenting känns jobbigt längre. Vicky Christina Barcelona.

Det var kvalitet på vardagen som annars består av konstant ångest för allt viktigt att göra, konstant ångest en gång till för ALLT ANNAT viktigt att göra, mattor att dammsuga, disk att diska, gym som måste, men inte besöks i tron om att "jag fixar allt annat idag, så är jag helt free och kan träna jättemycket imorgon" As if ever, och surt kaffe som aldrig smakar bra längre. Och den ständiga och påtagliga ensamheten att försöka ignorera på 20 kvd när man sitter som fastlåst framför datorn för att komma på sig själv logga in på facebook av ren automatik, som om jag bryr mig?

Well, det är då den här kvalitén hjälper bra mycket och kan åtminstone skjuta upp nästa totala breakdown och skänka lite hopp om att" ja, men det ordnar sig snart, be cool, honey"

Men sanningen är ju ändå att jag trivs ju hemskt mycket med vara själv. Och jag tycker ju om kaffet. Kom igår med mamma fram till att jag klarar mig, och trivs verkligen själv bara jag får miljöombytet, som blir så svårt att få i en etta som jag konstaterat är mindre än de flesta jag känners, rum.

Så, det är därför jag har mobiliserat mig själv med en hög papper på ena sidan, datorn framför mig, kaffekoppen (som inte smakar lika surt som mitt) på den andra sidan, och Morgonpasset i högtalarna bakom mig. Och Gud, vad jag trivs. Hemma hos mamma och pappa - själv! Mycket viktigt. Jag trivs bäst här ute i skogen själv, när jag får gå och plocka som jag vill, göra vad jag vill, bara för att jag kan när jag får vara i ett stort hus för omväxlingens skull. När man är själv så får man äta frukosten i lugn och ro utan att någon säger "Ska du ha mer, annars plockar jag in smöret?" och man vill helst bara skrika "JA MEN INTE JUST NU FÖRFAN LÅT VA" men man gör motvilligt två mackor, inte alls lika omsorgsfulla som de kunde ha varit om man sluppit tidspressen. Och man får lyssna på musik och radio hur högt man vill, och man behöver inte plocka undan något just då, för man får plocka som man vill ju, jag sa ju det. Och man slipper till och med att hundarna skäller och härjar hela tiden, för jag verkar vara den enda som riktigt kan hålla dem lugna, de bara sover när jag får bestämma, själv. Och det kan till viss del bero på att jag tråkar ut dem, och inte ger dem skinka och korv varannan halvtimme. Men jag får ju åtminstone göra min macka när jag själv vill.

Spännande längesedan jag faktiskt skrev något här. Däremot inte särskilt spännande inlägg i sig. Oh well.

Jullov är något jag har för tillfället, som verkar tära på mig lika mycket som skola och rutiner också gör i vanliga fall. Det här med att sova till halv tolv och äta en hel dag är inte fullt så skönt som jag tänkt. Trött på jullov, helt enkelt. Men inser snabbt nu när jag skriver såhär att jag kommer hata mig själv längre fram när stressen börjar bli påtaglig. Ska försöka njuta av det tills vidare.

Julaftonen var helt vanlig i form av julmat, julgodis och Kalle Anka. Varken mer eller mindre än vad jag hade att förvänta mig. Julen i fråga är något jag funderar på att lägga av med helt, tills jag kanske får egna små barn så att dom får njuta av det så som det är meningen.

Nyårafton är något jag inte kommer lägga ner. Åtminstone inte om det fortsätter i samma spännande anda som detta år. Nya året invigdes och firades i Prag, med nördiga och alldeles fantastiska amerikaner och britter, etnisk dans på undergroundklubb, pubrundor och öl. Helt fantastiskt med andra ord. Så jag längtar givetvis tillbaka helt osunt mycket.


Sådant som lyfter upp när man befinner sig i ett tillstånd som dessa, av total omotiverad utmattning, är när man börjat lyssna på ett helt nytt band.
Edward Sharpe & The Magnetic Zeros är ett band jag aldrig hört talas om tills igår, typ, och deras platta Up from Below är genious. Det är gött.

Jag har gett mig in på något som jag nu oroväckande snabbt inser att jag ångrar.. lite, i alla fall.

Min bror tipsade mig om "sjukhusdieten" då man äter en soppa, och lite grönsöker, frukt och tjaffs i en vecka. Det är tydligen en bra detoxdiet och man kan göra den för att rensa kroppen innan man börjar träna.

Jag började igår morse. Och jag håller på att långsamt plågas till döds.. Den här grönsakssoppan som smakade så bra först smakar bajs nu mer.

Och jg trodde inte att det betydde så mycket för mig som jag nu inser att det gör, men KAFFE? Mitt älskade, älskade kaffe, jag håller på att gå sönder i tusen bitar. Mornarna är helt ovärda att gå upp när jag inte får avnjuta en varm kopp kaffe och en rågsiktsmacka. Det här är så ovärt.

Jag känner allvarligt tlat en djup sorg när jag tänker på hur mycket jag vill ha friheten att gå hem till mormor och ta en fika, och äta kakor. Och jag dör vid tanken av tacos, en räktoast på Latte, morotskaka, glass, choklad, våfflor.. Jag vill ha.

Har varit ute och gått i en och en halvtimme för att skingra tankarna nu. ENDAST tankarna som snöar in sig på mat var femte sekund.

Det här är för jävla hårt, men kan inte precis slänga dessa tolv hundra liter grönsakssoppa som min mamma omsorgsfullt kokat åt mig.

Kommer nog fälla en och annan tår när jag tänker på choklad och kaffe nu. Jag ska väl dricka vatten och äta en morot nu. Vilket underbart substitut. Höjden av ironi.

19.42

Idag är jag sliten, antar jag. Eller bara sjuk i vanlig ordning. Wha'eva.

Igår fick jag mojitos och dans dans dans! Jag hade sjukt roligt, inte haft på länge.

Kom hem klockan två, ställde klockan på halv sju och fick en chock när det var kolsvart ute när jag vaknade. Kunde inte greppa det, och jag trodde att det måste vara ngt fel på mobilklockan, i förnekelse till att vi närmar oss vintern, så jag supersnoozade.. Så, nu har jag myntat det ultramoderna uttrycket!
Anywho, gjorde havregrynsgröt och kaffe och gick till skolan och bara gled med, det enda produktiva var att jag letade inventarier på Projekt & Företagande-lektionen, och dessutom jävligt effektivt också, kan tilläggas. Lyssnade också väldigt skarpt på historialektionen. Där efter gick jag och mellansveriges bak-/fullaste och mest bortgjorda tjej Linnea hem till mig. Vi väntade på Mikaela, och sen gick vi till latte och mötte Bella, och åt lunch. Fint, dock inte så ekonomiskt. Äsch, har inga stora förhoppningar på mig själv idag, i alla fall så.
Efter kalla höstpromenader and so on så är jag här hemma nu, med en halvskitig lägenhet att städa, ett samhällsarbete att styra upp lite smått på, disk att diska, te som måste kokas, te som måste drickas, kex som måste ätas, tv som måste tittas på, och en dusch som måste duschas i. Många måsten. Ah, jag säger det igen. Jag har inga stora förhoppningar på mig själv. Inte en dag som denna.

Dock så hade jag inga direkta förhoppningar på igår och det visade sig bli något helt extraordinärt. Jag gled omkring med mina boxinghandskar på dansgolvet och både friade till folk, flög uppe i luften och halvkrälade på golvet, så vem säger att denna kväll inte blir lika varierad och multitasked? Nå ja.

Ha stressat i flera dagar i sträck nu. Orkar inte. Phew.

Jag har fått feedback på min samhällsexamination, "MVG är absolut nåbart" så ska bara fixa det sista. Jag har varit hemma hos mamma och pappa och druckit vin, ätit ost och kex och dessert med Jennie och hon har visat oss bilder från hennes trip till USA. Hur fina bilder som helst.

Idag har jag varit i skolan, blivit bjuden på kaffe av Daniel på soltrappan och pratat lite. Ikväll är det gymnasiefest, så jag ska väl ordna och dona. Jag kommer dricka för mycket och förbanna mig över detta faktum imorgon. But hey, you only live once

2 cool 4 school

Åh, så satans skönt. Har skrivit klart samhällsexaminationen nu. Blev 7 välarbetade sidor. Väntar på feedback nu, så jag får korregera det sista innan torsdag. Hoppas inte det blir för mycket påpekningar, jag är i alla fall nöjd och stolt.

Det här blir ett högst icke-intressant inlägg då jag spenderat hela denna dag till att skriva, så ja. Så är det. Skönt som fan med andra ord.

Nej, lite mat på detta kanske?

19.27

Igår var helt okej.
Var i skolan på en lektion, tog tåget till Västerås, drack latte och handlade relativt lite kläder.. Däremot, av någon anledning så var det inte mycket pengar kvar, där efter men den situationen är jag väl bekant med.
Efter det drack jag latte igen och tog tåget hem, och lagade svinäcklig mat, vilket var en förvåning, då mina matlagnings-skills sällan sviker, med en mamma som kock, men man kan inte får det rätt alla gånger, I guess..

Där efter kom Linnea och fler folk och vi festade också denna fredag i min för lilla lägehet. Men trevligt var det. Linnea och R sov kvar, och jag vaknade upp med bakfylleångest, men R var snäll och köpte oss en massa frukost. Eller ja, köpte och köpte? Beror på hur man ser det.

Efter dom åkt så superstädade jag, duschade, lagade mat och sitter nu här och lyssnar på grym Progressive house, och installerar Steinberg Sequel, av okänd anledning. Borde vara lite mer produktiv gällande samhällsexaminationen, men jag jobbar nog på det så fort jag orkar koka lite kaffe. Ganska avslappnad lördag, dock oroligt ensam. Men men.




Saker som kommer ikapp hjärta och själ en dag som denna, eftersom det inte gjort det på väldigt länge är att.. Du kommer alltid vara en del av mig och mitt hjärta, och bandet vi hade kan aldrig klippas. Jag glömmer dig aldrig, trots ytan vi båda spelar på. Kan inte ångra något. Jag är glad för din skull, det har jag alltid varit och jag kan inte missunna dig, någonsin.


Så! Said, and said nu ska jag försöka dämpa ångesten från igår.. Shit, smsande under fylla borde vara ett lagbrott. Yttrandefriheten i allmänhet borde fan inte vara lagligt, då. It comes right back up and eats you, som man säger.. ?

Nå, ja.

20.28

Idag har jag avancerat i min lilla kovrå, och levt genom det italienka köket.
Fast, ja. avancerat är det inte att slänga ihop lite panriches med mozzarella, tomat och basilika. Till det drack jag ett glas vitt och lyssnade på Stephane Wrembel. Myskväll.

Kunde inte hjälpa det idag på italienska-lektionen när vi fick se på Solens mat.

Jag längtar bort något sinnesjukt. Jag ser mig själv sitta på en uteservering i Rom, med solbrända ben, ett glas vin, massor av anti-pasto, en gitarrist, tända ljus och ett sällskap att diskutera livet med. Det är inte rätt att jag ska sitta i kalla kalla Köping, när jag har andra ambitioner.

Nå väl, den tiden kommer. Tro mig.

Skoldagen idag var inte så produktiv, nej. Men trevlig. Jag hängde med Linnea och Adam, och vi i sin tur hängde mer med vår lärare Niklas än hade någon givande lektion. Han är alldeles för bra för att vara lärare, han borde vara president.

Efter skolan så handlade jag, kom hem och plockade undan, läste bok, tittade på tv, lagade mat och nu sitter jag ännu en gång och tittar på Idol utan att ens vilja det.

Imorgon ska jag shoppa kläder, i min ensamhet, vilket är det bästa. Får inget gjort när jag inte är ensam. Förmodligen kommer jag inte ha pengar kvar efter det, men ja. Det blir lite mer sport i det hela, då. Helgen hoppas jag bjuder på mys, och förhoppningsvis lite produktivt studerande ifrån min sida. En och annan kaffe hos mormor också, säkert.

Jag saknar min lillkusin Anton mer än någonsin nu, jag vill bara hänga med honom i lekparken och bara släppa mina spöken i huvudet.