finbild på sjön hemma på landet, snart är det slut på sånt där.
Åh, måndagar kan överraska och inte bli så smärtsamma som väntade.
Jag har varit hos mina käraste käraste mormor och ätit lasagne och druckit kaffe och prata. Hur skulle mitt liv egentligen vara utan min underbara mormor, som är så härlig och underbar som man bara kan bli? Finns ingen som henne, vill aldrig vara utan.
Vi satt och pratade om allt och ingenting som vanligt, men kom också fram till att julen är något ingen av oss ser fram emot. Det är inte samma sak som det var när man var liten. Nu är det bara en massa stress, ångest och hyckleri alltihop. Det enda man ser fram emot är att få träffa lillkusinen, och ge honom julklappar, men det gör man ändå inte när han firar självaste Julaftonen på annat håll. Och utöver det finns det inget särskilt kvar längre. Jag står mer än gärna över denna jul. Så jag och mormor planerar att åka till Grekland och dricka drinkar istället för någon jävla glögg, detta år. Skönt vore det.
På vägen hem ringde mamma och var glad över mitt VG på matteprovet. För VG fick jag. Jävligt skönt, speciellt när jag kände på mig att det kunde bli riktigt bra. Så glad är jag också. Känner mig sjukt motiverad till det övriga i skolan nu, när det jobbigaste på något sätt verkar tas sig.
Nu ska jag sortera lite papper, och dricka lite vin och sen plocka undan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar