21.04

Har en dålig presationsångest at the time. Fan vad inte bra det går med min samhällsexamination. Jag vet inte, jag blir alltid så här så fort jag ska jobba med samhällen. Jag vill så jävla gärna göra så bra ifrån mig, att jag undermedvetet sätter en spärr i huvudet på mig som gör att jag känner att inget duger, att jag ändå kommer bli lika besviken när jag får feedback och betyg. Eller så är jag helt enkelt så jävla dålig. Det är så krångligt. Eller så fuckar jag bara upp det i huvudet, vilket snarare är mer troligt. Imorgon måste den in, för jag måste få feedback av min lärare. Och just nu vet jag inte hur jag ska bära fram det.

Tror att jag ska låta det vara ikväll, för jag har pendlat mellan feber, tröttma och någon fas där emellan som jag inte vet vad den är. Imorgon börjar jag inte förens klockan ett då heller, om inte senare ändå. Jag är helt wack i huvudet nu i alla fall, så jag kommer få panikångestattack, svettningar och mardrömmar inatt och jag ens tittar på skiten en gång till ikväll.

Idag kan ha varit en av de mest ickeproduktiva skoldagar jag gått. Jag hade engelskalektion tio och där efter gick jag och omkring och gjorde ingenting, tills Linnea åkt hem. Jag satt i biblioteket och jobbade med denna mardröm, och hade gett mig fan på att jag visst skulle gå på min italienskalektion som började halv tre. Och det gjorde jag, och dess för innan ingenting, as I said. Jag och en till var de enda som var på italienskan, så det var ju ganska givande, trots allt. Efter hämtade mamma mig och vi åkte hit och dit, och till mormor. Världens bästa mormor. Helt sjukt vad mycket mormor betyder för mig, jag skulle bokstavligen kunna göra allt för henne. Sen kom jag hem och led av någonting, låg och försökte sova i sängen, men det var så varmt, men samtidigt så osannolikt kallt att jag inte kunde röra mig. Tänk att det gått över en månad och jag har fortfarande inte blivit frisk.
Detta påminner mig om att jag ska lämna in anmälan om svininfluensavaccin på fredag. Kan behövas.

Nu ska jag titta vidare på Idol, och konstatera att det är värdelöst och att jag skulle kunna göra allt det de gör, 200 gånger bättre. Trust me. Om jag inte var så inspirationslös som nu, så skulle jag försöka skriva lite musik. Fast de brukar ju säga att den bästa konsten föds ur lidande, så jag kanske ska göra det i alla fall.


I alla fall så kommer jag ligga sömnlös denna natt och grubbla och fundera över detta värdelösa ting som spökar i mitt huvud, konstatera att det är helt meningslöst att jag ens lägger ner tid på detta, för det blir bara skit in the end i alla fall. Jag ska sluta överanalysera allting, och bara följa med strömmen, och inte oroa mig för värre saker än min diskhög här hemma.

Man ska inte investera i mer än man har råd att förlora, jag får inte inte inte göra det. Jag måste lägga ner, jag vill inte, men jag måste. Jag måste tänka i förebyggande syfte och ta mitt förnuft till fånga innan det är förbi. Jag kan liksom nästan se de sväva iväg någonstans framför mig och det flyger bara längre, och längre bort.

Dumma dumma flicka.