13.20

Idag är det torsdag. Känns faktiskt helt okej. Jag känner mig utvilad, sen igår och det känns också rätt bra. Idag åt jag en bättre frukost, den passade inom mina ramar och krav, så jag tar på mig ansvaret för hur resten av dagen ska bli. Den ska bli lite planerad, för imorgon börjar jag min första skoldag efter en lång ledighet. Det är lite bitterljuvt, om inte snäppet bittrare. Jag hade gärna valt att ligga och steka i Italien, fick nyss sms där ifrån om att det var 37 grader, så varmt att man inte ens kunde vara i solen. Ja, jag tycker inte italienarna ska klaga, jag hade varit nöjd.
Idag bjöd Sverige på 22 grader som högst vad jag vet, och jag fryser. Helt värdelöst. Men, för sakens skull jag ska vista mig utomhus och går ner och rykta min lilla häst. Henne kommer jag inte träffa så mycket när jag flyttar, inte hundarna heller. Jobbigt.

Igår var jag i alla fall hemma hos Josefine som jag inte träffat på ages. Det var skönt att träffas igen, har saknat henne fast jag inte märkt det. Saknar den tiden då jag nästan bodde hos henne och vi var med varandra hela tiden. Det var en jävligt härlig tid. Vi pratade i alla fall massor, och åt kräftor och hade det jättetrevligt.

Nu ska jag kolla upp mitt schema inför morgondagen, sen ska jag ut och suga åt mig det sista av solen, som förmodligen inte dyker upp på 9 jävla månader eller något. Sverige, sverige, sverige, du har ingenting att bjuda på..

23.36

Jag är så trött att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Sängen känns som ett övervägande alternativ. Jag har haft en mysig kväll, men pga min accelerande apati så orkar jag faktiskt inte detaljera det mer än så. Ska lägga min sista krafter på att läsa boken.

Buona notte

18.05

Damn it. Har inte hunnit läsa bok alls idag, förutom på bussen. Eller ja, fel uttryckt, jag har inte funnit ro till det, när jag inte har lagat världens lunch, bakat, och lyssnat på radio. Jag har känt mig så stressad hela dagen, och bara på grund av att jag har en tid att passa på kvällen så blir jag stressad från att jag vaknar. Det är långt ifrån bra, vet inte hur jag ska göra för att bli av med det. Men, som sagt, hälsoundersökning ska jag göra en snart.

Nu ska jag i alla fall ta på mig något anständigt, inte mjukisshorts och urtvättad t-shirt i alla fall, och sen åka hem till Josefine och äta kräftor. Har knappt sett henne på hela långa (eller inte?) sommaren, så vi tyckte att det var dags så här två dagar innan stressen tar fart på riktigt. Abropå det, skolan börja på fredag. Känns helt värdelöst på ett sätt, och det för att jag kommer vara helt fullkörd med arbete, och inte kunna ha tid för någonting except that. Självklart mycket annat värdelöst med det, men det känns överflödigt att skriva när jag nu såhär i förhand att jag kommer avreagera mig här pga, ja, just det skolan. Men bra på det sättet att jag åtminstone får en rättfärdigad anledning till att får stressutbrott som varit helt förundransvärt nu hela sommaren. Jävligt märkligt, som jag kommit fram till. Men också bra för att rutinerna sätter igång, och det tycker jag är skönt. Eller ja, jag tror det. Jag brukar alltid tro det men tar knappt ett par veckor innan jag är uttråkad och vill göra något nytt. Dålig inställning, just nu i alla fall.

Och på lördag ska jag jobba också. Lika bra att ta allt det nedbrytande på en gång liksom, och stressande kommer det säkert bli på den där cirkusen! Måste upp kl fem, Både frukost, lunch, spring, spring, löp, löp. Nå väl, cashen jag vill åt, så.

Nu ska jag i alla fall klä på mig de lite mer anständigare och bege mig, och i kväll ska jag i alla fall läsa min lilla bok. Min fina fina älskade bok. Mm, det är äkta kärlek. Aldrig en kille/man/karl i hela mitt liv, jag ska gå med i konstfack och börja sufra runt på Adlibris 24/7 som om jag nätdejtade. I'm looking forward to it, PÅ RIKTIGT!

Ciao ciao.

10.37

Jag är ohjälpligt slut i kroppen, seg. Inte okej.

Igår var en jättebra dag, och ja, mycket riktigt, jag visste att jag åtminstone skulle har roligt, för övertrött blev jag. Fick ungefär tre attacker då jag ojälpligt började asgarva utan något konkret syfte, men jag blev road och det var jag nöjd med. Jag handlade kläder också, jag är nöjd. Hela dagen gick jag omkring och tittade på kläder och tänkte mig boken i huvudet, tänkte mig saker Bella hade sagt i den situationen. Det var bara oerhört oroväckande, ansåg jag och försökte sluta tänka så. Jag kände mig stolt över att jag klarat mig utan att läsa på hela dagen, så på tågresan hem ansåg jag mig själv vara välförtjänt av en lässtund, och det slutade med att jag läste ut boken med ett leende på läpparna och en tår i ögat. Men det var fint, och jag var nöjd. Ännu en underbar bok genomläst, och ännu en bok närmare slutet av bokserien, som jag ännu inte kommit på hur jag ska komma över.

Kom hem ungefär tjugo över sju, ramlade hem till Adde i hans nya lägenhet som jag var helt chockerad över! Den var hur fin som helst, och stor! Så vi slog oss ner i hans nya skinnsoffa och tog fram rödvinet, och hade jättetrevligt och drog igång med diskutionerna i vanlig ordning. Förvånandsvärt tråkiga diskutioner på ett sätt för vi har alltid enade åsikter, det blir liksom ingen disskusion, men en rad av "mm, precis, mm, mm, ja, mm, JA GUD JA!" så mer ett konstaterande. Vi pratade oavbrutet hela kvällen, hade inte setts på en vecka så vi hade catch up, och sen diskuterade vi saker som fick oss att känna oss otroligt kulturella, tillexempel våra tankar om samhällets normer, anspelandet på sex, viner, teater, musik, och livet i allra största allmänhet. Allt sånt som jag bara bara, alltid bara kan diskutera med Adde. Så det var skönt att få ur sig. Adde sa att jag såg ut att må bra, trots sömnbristen, det tyckte jag var snällt sagt så vi kom fram till att för oss båda så verkar livet stryka oss medhårs, för stunden. Hoppas jag inte jinxade det nu genom att skriva det, men det känns så i alla fall.

Sen lite smått salongsberusad så rundade vi av, eftersom vi ansåg att Addes jobb, och uppstigning klockan fem, var lite viktigare än vårat behov av att korka upp ännu en flaska, så jag traskade hem, och läste tredje boken som jag fick av honom. Det var tacksamt, och jag somnade gott för att vakna klockan åtta och åka buss hem hit på landet.

Nu ska jag ta en kopp kaffe och läsa lite, och sen ska jag planera den här dagen. Jag tror att kräftor hos Josefine står på schemat.

07.35

Ibland är det rätt så mindblowin' hur knäpp man kan vara. Speciellt tidigt på morgonen, när sinnet inte är i fullt bruk. Känns som en förutsättning när man vaknar, men tur att det ordnar upp sig under dagen, för de flesta i alla fall.
Idag när vaknade så var min första tanke att slå av det satans larmet, och sen när jag besvärat lade huvudet på kudden igen, såg med bekymrat ansiktsuttryck på mig själv, på spegeln brevid så var en sak jag kunde tänka på.

Ni vet i Scrubs när JD gör något dumt, ett misstag, och den rosa kaninen hoppar fram, lägger ett opera-solo och sjunger "MIISTAAAKE!" Ja, det var vad jag tänkte på. Såg nästan kaninen själv där i spegeln.

Ingen som bytt fler än en mening med mig the last couple of weeks, eller snarare dagar, vet att jag blivit besatt av Twilight-infernot, men främst böckerna, och ägnar all min vakna tid (sovande också mycket möjligt) till att läsa, läsa, läsa, once again, läsa. Detta, vilket jag ansåg var en briljant idé igår natt, till klockan halv fyra! Tadaa!
Jag försökte och försökte lägga ifrån mig boken men jag kunde verkligen inte, den var för bra för mitt eget bästa. För jävla bra, helt enkelt.
Och, som jag sa inte allt för bra idé när jag skulle upp (nu, alltså) klockan sju för att åka till Stockholm och gå, gå och gå en hel dag, OCH (there's more..) avsluta min dag med rödvin hemma hos Adde. Ja.. Ack, ack, Känns som att det inte är första gången jag kombinerar helt fel saker. Känns också som att Adde kommer bli besviken och säga det har redan sagt flera gånger, "Maria! Jag har ångrat mig, bokserien är inte bra för dig! Du borde ta en paus från allt det här" Nej. Det blir det ingenting med. Punkt. But I'll struggle through the day, i alla fall och det kommer bli jättebra, kanske har turen att det vänder så jag blir övertrött hela dagen, då kan min bästa vänner inte ens tycka illa om mig för att jag är så dryg (men rolig) hela dagen, och när de väl tröttnar kommer jag inte ta illa upp, jag kommer dansa på rosa moln hela dagen. It'll be fine! Dessutom avslutade jag dagens första kopp kaffe, och guess what? Jag slapp brygga den själv idag! Ska slå på P3 och se vad dom bjuder på, längesen jag var vaken såhär tidigt utan att ha varit full, men antar att det är något att börja vänja mig med eftersom skolan börjar på fredag.

Nej, inte för mycket tråkigheter på en gång, nu va?

Ska försöka hitta en bra låt som "starter" för idag. Insåg att jag bara har sömnig harmonisk musik på min playlist. Inte så okej, inte just nu i alla fall.

Blogg u later!

18.13

Ärligt talat så blev det inte mycket städning eller packning idag, alls faktiskt. As I said, så läste jag istället. Mycket behagligare. Nu sitter jag och ryser har ont i magen. Men jag mår bra, det är bara det att jag sitter och lyssnar på brittjäveln som är så jävla bra att jag vill dö.. tror jag. Det har faktiskt inte alls någonting att göra med hur snygg han är, jag lovar. Han kunde fått vara hur ful som helst, jag skulle fortfarande sitta är med gåshud, för det gör jag när jag verkligen när jag lyssnar på musik som jag faller hopplöst kär i. Gud, varför kan han inte göra ett helt album och börja turnera eller nåt? Alltså, hur kan en människa vara begåvad med sådana jävla många talanger som han? I just don't get it.

"To Roam"

http://www.youtube.com/watch?v=1FXEmCsfAzw

"Stray Dog"

http://www.youtube.com/watch?v=v1v3ct94B7s&feature=related

"I'll be your lover, too"

http://www.youtube.com/watch?v=9SY2h3uvGXE&feature=related

"I Was Broken"

http://www.youtube.com/watch?v=BJcfBmBP8Nk&feature=related

"Never Think"

http://www.youtube.com/watch?v=R89K1zydhPI

"Let Me Sign"

http://www.youtube.com/watch?v=cdIcP12Kd5k

15.21

TODAY TO DO:
# städa
# packa


dagjävel och ha gått snabbt. måste måste städa.
fast först ska jag bara läsa.. lite.. bok och drömma om ovanstående.. snart så!

12.20

Att äta frukost, dricka kaffe, och läsa favoritbok.


Frukostar är det bästa som finns. Det är då man startar dagen, planerar den, bestämmer huruvida den ska bli bra eller inte. Första klunken kaffe är som första klunken vatten på en veckas vandring i öknen. Det är bara väldigt väldigt skönt och tillfredsställande med frukostar.

Idag var den inte lika njutbar som den brukar. As a matter of fact så har de senaste dagarnas frukostar varit helt himmelska. Mycket bättre än de flesta andra, då jag struntat i frukosten överhuvtaget. Men de senaste dagarna har jag mått jättebra på morgonen, ätit världens godaste frukost, druckit världens godaste kaffe.

Idag var annat. Jag vaknade och kände mig som en klubbad säl när jag vaknade. Jag har drömmit precis hela natten så jag kände mig inte det minsta utvilad. Jag var ganska grinig, till en början och jag ramlade omkring som ett fyllo. Plus att blåbären mamma plockade för ett par dagar sedan, hade tagit slut, så min skål med fil och rågfras var inte alls lika god som den varit, de andra dagarna. Det fanns inget kaffe kvar, så jag fick brygga mitt eget, så självklart så gör jag det alldeles för starkt, och kan då inte dricka det rent och måste blanda ut det mjölk som jag kommit på att jag ska lägga av med. Inte nog med det så måste jag då vänta på att det ska brygga färdigt. När jag sätter på radion, och P3, det absolut bästa som finns på morgonen, så är det INTE Henrik Torehammars underbara östgötska i Brunchrapportern jag hör, utan Ehsan från Din gata, som pratar om det är okej att ockupera tomma hus? Jag bryr mig inte, jag vill inte höra. Jag vill höra Henrik som inte kan prata om något annat än HBT-personer, och jag vill höra nyhetsquiz, jag vill höra Syndabocken, statusraden, men nej. Jag måste lyssna på lyssnarnas åsikter om tomma hus och hemlösa. Jag är inte på humör.
Trots allt detta så lyckades jag komma genom frukosten. Det var kanske inte lika jobbigt som jag får det att verka, men Guds skull? Frukosten, första stunden på början av dagen? Kan man inte bara få vara evigt garanterad att den blir lika underbar, fågelkvittrig, solskinande som Kellogs cornflakes reklamer? Skulle jag bli lovad det skulle jag kunna stå ut med vad som helst, resten av dagen. Det skulle åtminstone vara mitt ansvar. Men frukosten har man ingen som helst makt över, för humör kan man inte välja när man vaknar, man kan inte välja och vraka bland flingor och bröd om det tagit slut, och man därmed definitivt inte ge sig ut på handling det första man gör. Det är allt jag ber om, peferkt och felfri frukost livet ut. Undra om det går att skrapa fram någon sådan vinst på Tv4 Nyhetsmorgon? Frkost är faktiskt det viktigaste målet på dagen.

Nå ja, jag kunde trots allt bo någon annan stans utan varken frukost, lunch, eller middag. Inte ens kaffe. Men gnällig kan jag ta på mig. Karma kommer nog inte styra över mig pga det här, det har det redan gjort tack vare den här morgonen.

Morgonens plus var iaf att jag fick läsa min älskade bok, fast tack vare den lyckan så spillde jag kaffe på sidan 199. Men det gör inget. Det är okej. Jag vet en bok som går ut på en enda mening, "När man vaknar varje morgon så väljer man själv hur den ska bli" Ja.. Det är också ett perspektiv. Jävla bullshit, den författaren har nog inte behövt spilla kokhett kaffe över hela sig själv as a starter!

13.22

http://www.youtube.com/watch?v=TROohDNvdDc

Radiohead - 15 steps.. Kanske bland de bästa nånsin, men vad har jag inte sagt det om? I alla fall, den är otrolig.

Fan den här veckan har varit full av sjukt mycket musik, jag som länge sörjt bristen på nytt fräscht och bra i min smak, men det börjar bli bättre nu.

PLAYLIST:

# Beirut - Postcards from Italy (Den är förvisso inte så ny i min spellista men den håller måttet väldigt bra, och jag är sjukt avundsjuk på alla på Way Out West som fick se dem)

# Calexico - Polpo (Italian Bonus Track) (Ja, även här avundas jag alla Way Out West besökare. Kan inte undgå att längta tillbaka till Italien, landet i mina drömmar, när jag hör den här och det känns påtvingat att tänka på det just av låtnamnet, men det är ganska naturligt. Såhär lät ungefär hela resan, spännande som fan)

# Calexico & Jim James - Goin' to Acapulco (Harmonisk och lugn, lite av vad jag behöver när jag började få panik över min to do-lista och stressframkallande men älskvärda bok)

# Daft Punk - Teachers (Alltid lika bra, alltid, alltid..)

# David Guetta ft. Akon - Sexy Bitch (Lite mer pinsammare track, men jag tycker om låten, den är skön, basen är breathtakin', låtnamnet är diskuterbart. Akons existens likaså, han skulle kunna bytas ut med vem som helst och jag skulle utan problem kunna lyssna på den här offentligt)

# Discovery - Orange Shirt (Riktigt skön, kan inte låta bli att gunga lite fram och tillbaka)

# Iron & Wine - Flightless Bird, American Mouth (Fina, fina Iron & Wine levererar alltid de finaste stämmorna)

# Paramore - Decode (Kan inte undgå att den här genren (som så många andra) också kan fånga upp de exakta känslorna i mig. Hennes röst är.. Ah..)

# Prince & The Revolution - Rasberry Beret (Någon dag, någon gång när jag känner mig redo så ska jag göra "Soundtracket Of MY Life" och då ska den här vara med, och inte för att den har historia i mitt liv, men för att jag blir kär i kärleken av den. Om inte, så kommer den lämna historia i mig)

# Rascal Flatts - Winner at a Losing Game (Ett band som jag börjat lyssna mer på, och att den här låten är som ett plagiat över Eagles alla låtar, är inte dåligt, det är bara bra bra bra)

# Belleville Rendez-Vouz (Den här påminner väldigt starkt om veckorna i Italien och Frankrike, och i Frankrike på våran förfest tillexempel så dansade vi omkring till den här, Ludvig bjöd på orginell findans för oss till denna låt i deras lägenhet och man blev glad i själen. Den återkom ständigt i fina nynningar på stränderna.. Fina fina, härliga tid, ta mig tillbaka. Ska lägga upp en video på Gulleludde när han dansar, sen)

# Ryan Adams - Everybody Knows (Jag älskar Ryan Adams, så mer än så kan jag inte säga. Han gör aldrig fel)

# The Black Ghosts - Full Moon (Underbar på många sätt, jag vet att jag älskar musik när den ger mig känslor jag inte visste jag hade. Därav denna)

# The Perishers - Pills (Fin, fin, fin..)

# Toto - I Will Remember (Toto är minnen för mig, men den här låten har jag aldrig hört och den är bland det bästa jag hört, så what else is there to say?)

# Robert Pattinson - I Was Broken (Ja, alltså, vad fan.. Han är helt himmelskt snygg, jag kommer aldrig komma över det, men att han är så sinnesjukt bra som musiker också, gör inte min "crush" på honom lättare att hantera. Jag kommer inte över faktumet att jag aldrig kommer att gifta mig med honom, borde släppa taget men så länge jag läser bokserien är det en omöjlighet jag aldrig i hela livet är villig att ta)


Idag ska jag inte dricka rödvin och tugga panrich med Adde, jag ska däremot göra det på tisdag. Så idag ska jag fixa & dona inför flytten och massa mer. Jag tycker om att fixa & dona. Mycket möjligt att husmor blir min karriär, hoppas hoppas inte.

Och sen ska jag givetis läsa boken också, annars kommer jag inte ta mig igenom dagen.


Blogg u later!

23.35

Så hjärtskälvande vacker, att jag får ont i kroppen.

Idag är en dag jag trivs i. Mest för att jag för en gångs skull kan hålla mig ifrån att bli helt sönderstressad så fort någonting kräver mer hjärnaktivitet än en guldfisks. (Faktiskt helt hemskt att jag mår sådär, hjärtklappning och högt blodtryck hela tiden, borde kanske styra upp en redig hälsoundersökning) - men också för att jag idag har växt lite i mig själv. Babysteps, tycker kanske ni, men för en hårt (tankfullt menat, såklart, jag är latare än allt och alla!) arbetande/grubblande människa som mig så är det skönt när man kan säga nej, för en gångs skull. Mina bästa vänner är ute och festar.. Och jag? Ja, jag har varit hemma all day long och skrvit "att göra"-listor och läst bok. Men det fantastiska är att jag känt mig alldeles tillfreds med det. Alla har ringt och velat antingen festat, eller bett mig fixa tavelkrokar (host!Adde) men jag har sagt nej, utan att ångra mig. Jag har pysslat och fixat här hemma och övningskört lite (Jag gillar framstegen när jag inte behöver involvera hela uttrycket "Helevetes-förbannade-äckel-fitt-bil-fan" utan kanske bara en litet helvete? Eller så lite som ett fan? Det är skönt. Dessutom har jag åkt till Mikaela och hämtat bok nummer två.

Största anledningen till att jag valt att stanna hemma är för att jag har gått och blivit världens töntigaste (och säkert mest efter också?) trettonåring och kärat ner mig som fan i Twilight, både filmen och- böckerna. Det är långt ifrån okej, och lika långt bort ligger mina principer.

För en vecka sedan tyckte Adde att det vore en bra idé att jag skulle läsa den första av de fyra, böckerna. Ja, det var ju på gott och ont som jag blev helt fast. Hela gårdagens natt hade jag schizoanfall för att jag inte vågade läsa ut den första boken, för jag insåg att när jag väl gjort det så skulle jag få panik för att den är slut.. vilket jag fick, och natten blev lång och krävande och smått tårfylld. Så idag åkte jag hem till Mikaela, sa hej tog bok nummer två ur hennes hand och åkte hem och slängde mig i sängen och läste tills jag fick ont i ögonen.

Ja.. Vad ska jag säga? Min nya (pinsamma) drog.. För ett par dar sedan hyrde jag filmen också och sträck-kollade TVÅ gånger, plus allt extramaterial. Och det är långt ifrån hälsosamt när jag kommer på mig själv med att tro att jag är med i filmen eller boken. Det är riktigt uncool, men jag är så jävla in love.

Och bara för att stämpla in "TÖNT" i pannan på mig för andra gången så har jag givetvis kärat ner mig i Robert Pattinson också. Jag har faktiskt aldrig i hela mitt liv, fullt seriöst nu, inte sett en människa som är så vacker som han är. Jag har fått hannah-rogerfederer-syndromet, och tror nästan att jag kommer bli ihop med honom på riktigt. Det är fan inte okej. Det hade varit det om det inte vore så att fem miljoner till i världen vara kära i honom.. Men det är inte samma sak (såklart). Det är iaf vad jag försöker inbilla mig själv.

Nåväl, jag känner att den texten är långt ifrån sammahängande, lika så är min hjärtrytm.
Jag sitter nämligen och lyssnar på Robert Pattinson-låtar. Karljäveln ska ju självklart vara singer/songwriter gittarist också? Men hallå, han måste på riktigt vara skapad för mig?

Och att en människa som är så bländande vacker som han och samtidigt bär på två helt otroliga talanger som både musiker och skådespelare ger mig bara en jävla presationsångest.

Men här är i alla fall den finaste låten.. http://www.youtube.com/watch?v=BRvoq6vA43o
Jag blir helt tom på ord..

Nu ska jag fortsätta läsa boken och drömma om Robert.. Jag känner mig helt patetisk, men ja.. Jag får fan ta på mig det, nu.

Imorgon ska jag till Addes nya lägenhet, titta på den och dricka rödvin och prata och diskutera allt som man bara kan diskutera med honom. Tillexempel min nyfunna och olyckliga kärlek..

Hoppas bara detta är en fas? Ungefär som när jag var kär i Peter Magnusson, för typ en vecka sedan och jag tjatade ihjäl alla om det.. Jag tror jag släppt taget om honom.