10.37

Jag är ohjälpligt slut i kroppen, seg. Inte okej.

Igår var en jättebra dag, och ja, mycket riktigt, jag visste att jag åtminstone skulle har roligt, för övertrött blev jag. Fick ungefär tre attacker då jag ojälpligt började asgarva utan något konkret syfte, men jag blev road och det var jag nöjd med. Jag handlade kläder också, jag är nöjd. Hela dagen gick jag omkring och tittade på kläder och tänkte mig boken i huvudet, tänkte mig saker Bella hade sagt i den situationen. Det var bara oerhört oroväckande, ansåg jag och försökte sluta tänka så. Jag kände mig stolt över att jag klarat mig utan att läsa på hela dagen, så på tågresan hem ansåg jag mig själv vara välförtjänt av en lässtund, och det slutade med att jag läste ut boken med ett leende på läpparna och en tår i ögat. Men det var fint, och jag var nöjd. Ännu en underbar bok genomläst, och ännu en bok närmare slutet av bokserien, som jag ännu inte kommit på hur jag ska komma över.

Kom hem ungefär tjugo över sju, ramlade hem till Adde i hans nya lägenhet som jag var helt chockerad över! Den var hur fin som helst, och stor! Så vi slog oss ner i hans nya skinnsoffa och tog fram rödvinet, och hade jättetrevligt och drog igång med diskutionerna i vanlig ordning. Förvånandsvärt tråkiga diskutioner på ett sätt för vi har alltid enade åsikter, det blir liksom ingen disskusion, men en rad av "mm, precis, mm, mm, ja, mm, JA GUD JA!" så mer ett konstaterande. Vi pratade oavbrutet hela kvällen, hade inte setts på en vecka så vi hade catch up, och sen diskuterade vi saker som fick oss att känna oss otroligt kulturella, tillexempel våra tankar om samhällets normer, anspelandet på sex, viner, teater, musik, och livet i allra största allmänhet. Allt sånt som jag bara bara, alltid bara kan diskutera med Adde. Så det var skönt att få ur sig. Adde sa att jag såg ut att må bra, trots sömnbristen, det tyckte jag var snällt sagt så vi kom fram till att för oss båda så verkar livet stryka oss medhårs, för stunden. Hoppas jag inte jinxade det nu genom att skriva det, men det känns så i alla fall.

Sen lite smått salongsberusad så rundade vi av, eftersom vi ansåg att Addes jobb, och uppstigning klockan fem, var lite viktigare än vårat behov av att korka upp ännu en flaska, så jag traskade hem, och läste tredje boken som jag fick av honom. Det var tacksamt, och jag somnade gott för att vakna klockan åtta och åka buss hem hit på landet.

Nu ska jag ta en kopp kaffe och läsa lite, och sen ska jag planera den här dagen. Jag tror att kräftor hos Josefine står på schemat.